Uppdatering!
Eftersom jag inte lyckats ragga någon som kan hjälpa mig att få igång hemsidan igen så får denna blogg leka lite moderskepp för allt som händer på kennel och katteri. (På obestämd framtid...)
Vi börjar med en liten rapport kring mina Cornish Rex:
FIN*VippeCat Ichiro ChocoIce har blivit glad kastrat och övergått till fodervärdens ägo, han parade honor in i det sista och idag, på dag 19, såg jag att S*Zoot'z Hypnotic Poison har fått hallontuttar, ser fram emot en kull med Cornishar här hemma, det var ju ett år sedan sist! Han har även träffat S*Zoot'z KenzoKi Winterflower och hon har gått 3 veckor på måndag, men jag är ytterst tveksam till om de fick ihop det, återstå att se.
S*Rexlicious Precious as Polly har fått en liten kull på två kattungar, min Q-kull, hemma hos fodervärden i Gävle, båda två är till salu och det är en blåmönstrad, ev padda, men vitt. Hona då såklart.
Samt en hane som är röd/vit mönstrad.
S*Zoot'z Destiny har också övergått till fodervärdens ägo.
Jag har en hona kvar efter S*Änglarna's HD Electra Glide och FIN*VippeCat Ichiro ChocoIce, hon är lilamönstrad och född 21 maj, hennes namn är S*Zoot'z Princess Jasmin och hon ser riktigt lovande ut och har otroligt stark päls med vågor ända ut på svanstippen. Hon kan med fördel säljas till någon med seriöst avelsintresse som behöver stärka sin uppfödning med haka och pälskvalite! Men självklart kan hon även flytta till ett rent sällskapshem. Hon är bara 12 veckor på bilderna och pälsen har utvecklats mycket sedan dess.
På Peterbaldfronten då:
Kosja ska bli av med kulorna på tisdag och säljs efter det till någon som vill ha en tokkelig kastrat och inte uppskattar hår i soffan, han är gumminaken, supersnäll, social och förtjänar verkligen att bli bortskämd i någons knä.
Jag har länge suktat efter en superfin Peterbaldhona nere i Lysekil och kunde till slut inte hejda mig, så inom en snar framtid kommer hon hem till oss och förgyller vår vardag och förhoppningsvis kan hon prestera mer på kattungefronten än mina två andra Pebbflickor... Only time will tell och trägen vinner?
Är även på jakt efter en Peterbaldhane, men det är inte det enklaste, får se om jag lyckas...
Sist men inte minst, hundarna:
Heffa, vår allsmäktiga Fralla, Snazzy's Tullsa, har fått en fantastiskt söt, gul valptik som jag har höga förväntningar på, Heffa födde på naturlig väg och har varit en helt underbar mamma. Valpen blir 7 veckor imorgon och jag har fortfarande inte kommit på något namn till henne, vill ha ett namn som återpeglar hennes självsäkra attityd och det ska börja på F, eftersom det är våran F-kull, snälla, skicka ett bidrag för jag lider av idétorka! Hennes far är den vinstrika snyggingen FINUCH SEUCH Pierrot v Hartogs Vreugd "Smeagol" och hans förstfödda son har så många BIS placeringar vid det här laget att jag tappat räkningen, hoppas hans halvsyster går i samma fotspår ; ) Valpen är 4,5 veckor på bilderna och gissa om hon är här för att stanna ; )
Vår lilla Bostonterriertik Zolee, Barroco's Dolce Vita är parad med en snygging i norr, har stora förväntningar på den här kombinationen och det ska bli så kul att även få Bostonbebisar att pussa på snart (om hon är dräktig dvs...) Kullen planeras att födas den 20 november, tänk om jag skulle få århundradets födelsedagspresent!!! Håll tummarna gott folk!
PS: Ja, jag lovar att återkomma snart med en beskrivning av "Martinametoden..."
Vi börjar med en liten rapport kring mina Cornish Rex:
FIN*VippeCat Ichiro ChocoIce har blivit glad kastrat och övergått till fodervärdens ägo, han parade honor in i det sista och idag, på dag 19, såg jag att S*Zoot'z Hypnotic Poison har fått hallontuttar, ser fram emot en kull med Cornishar här hemma, det var ju ett år sedan sist! Han har även träffat S*Zoot'z KenzoKi Winterflower och hon har gått 3 veckor på måndag, men jag är ytterst tveksam till om de fick ihop det, återstå att se.
S*Rexlicious Precious as Polly har fått en liten kull på två kattungar, min Q-kull, hemma hos fodervärden i Gävle, båda två är till salu och det är en blåmönstrad, ev padda, men vitt. Hona då såklart.
Samt en hane som är röd/vit mönstrad.
S*Zoot'z Destiny har också övergått till fodervärdens ägo.
Jag har en hona kvar efter S*Änglarna's HD Electra Glide och FIN*VippeCat Ichiro ChocoIce, hon är lilamönstrad och född 21 maj, hennes namn är S*Zoot'z Princess Jasmin och hon ser riktigt lovande ut och har otroligt stark päls med vågor ända ut på svanstippen. Hon kan med fördel säljas till någon med seriöst avelsintresse som behöver stärka sin uppfödning med haka och pälskvalite! Men självklart kan hon även flytta till ett rent sällskapshem. Hon är bara 12 veckor på bilderna och pälsen har utvecklats mycket sedan dess.
På Peterbaldfronten då:
Kosja ska bli av med kulorna på tisdag och säljs efter det till någon som vill ha en tokkelig kastrat och inte uppskattar hår i soffan, han är gumminaken, supersnäll, social och förtjänar verkligen att bli bortskämd i någons knä.
Jag har länge suktat efter en superfin Peterbaldhona nere i Lysekil och kunde till slut inte hejda mig, så inom en snar framtid kommer hon hem till oss och förgyller vår vardag och förhoppningsvis kan hon prestera mer på kattungefronten än mina två andra Pebbflickor... Only time will tell och trägen vinner?
Är även på jakt efter en Peterbaldhane, men det är inte det enklaste, får se om jag lyckas...
Sist men inte minst, hundarna:
Heffa, vår allsmäktiga Fralla, Snazzy's Tullsa, har fått en fantastiskt söt, gul valptik som jag har höga förväntningar på, Heffa födde på naturlig väg och har varit en helt underbar mamma. Valpen blir 7 veckor imorgon och jag har fortfarande inte kommit på något namn till henne, vill ha ett namn som återpeglar hennes självsäkra attityd och det ska börja på F, eftersom det är våran F-kull, snälla, skicka ett bidrag för jag lider av idétorka! Hennes far är den vinstrika snyggingen FINUCH SEUCH Pierrot v Hartogs Vreugd "Smeagol" och hans förstfödda son har så många BIS placeringar vid det här laget att jag tappat räkningen, hoppas hans halvsyster går i samma fotspår ; ) Valpen är 4,5 veckor på bilderna och gissa om hon är här för att stanna ; )
Vår lilla Bostonterriertik Zolee, Barroco's Dolce Vita är parad med en snygging i norr, har stora förväntningar på den här kombinationen och det ska bli så kul att även få Bostonbebisar att pussa på snart (om hon är dräktig dvs...) Kullen planeras att födas den 20 november, tänk om jag skulle få århundradets födelsedagspresent!!! Håll tummarna gott folk!
PS: Ja, jag lovar att återkomma snart med en beskrivning av "Martinametoden..."
Musjakten är över!
Eftersom Cassuall, min älskade häst, är ganska kort i rocken och jag kände mig som en gigantisk tant på honom när jag var ute och red så bestämde jag mig för att ändra på det. Jag skulle gå ner i vikt, bara för hans skull! I februari bestämde jag mig för att börja "banta" med piller och det gick ju sådär. Blev blåst av ett företag som snodde pengar från mitt konto efter att jag gjorde en beställning på dessa "mirakelpiller", efter ytterligare ett tag såg jag att "reklamen" var fejk... Pengarna fick jag tillbaka av banken efter att jag skickat in en reklamation, men känslan av att ha blivit blåst gick inte lika bra att reklamera, MEN, jag tror idag att det var det som fick mig att ta tag i vikten på allvar. För mig lurar man inte ostraffat, jag skulle minsann bevisa att man kunde gå ner i vikt utan en jävla massa bluffpiller!
Jag siktade in mig på att gå ner 10 kilo som delmål, slutmålet skulle bli 15 kilo eller när jag ståendes naken med rak rygg kunde se "musen" igen, ville liksom kunna välja fritt när målet var avklarat ; )
Idag har jag gått ner 19,1 kilo för att vara exakt och musjakten är över ; ) Jag har samma matvanor nu som i februari och känner att jag inte har några problem med att leva så här så därför har jag inte börjat smaska i mig all skit jag åt förr. Men visst unnar jag mig allt möjligt och flera gånger i veckan, men i mindre mängd än förr! Ska bli intressant att se vart vågen stannar med denna Martinadiet". Jag är nöjd med vad jag åstakommit så här långt så jag blir inte besviken om jag stannar i vikt här, men det gör ingenting om jag tappar några kilo till ; )
Hade ett BMI på över 30 i mars, idag har jag ett BMI på 23,7, känns märkligt att jag enligt BMI tabellen klassas som "normalviktig". Men det är underbart skönt och livet har blivit enklare. Som tjock tänkte jag på vikten uppskattningsvis 100 gånger om dagen, idag tänker jag på den kanske... 4 gånger? Ändå är det först nu som jag börjat tänka på vad jag äter, är det inte konstigt?
Eftersom jag är så himla lat och bekväm så har jag aldrig brytt mig om någon av alla populära dieter, jag har kört mitt egna race och det har fungerat alldeles utmärkt! Hur har jag gjort? Det ska jag skriva om nästa gång och tro mig, alla kan göra det här ; )
Tjo flöjt!
Jag siktade in mig på att gå ner 10 kilo som delmål, slutmålet skulle bli 15 kilo eller när jag ståendes naken med rak rygg kunde se "musen" igen, ville liksom kunna välja fritt när målet var avklarat ; )
Idag har jag gått ner 19,1 kilo för att vara exakt och musjakten är över ; ) Jag har samma matvanor nu som i februari och känner att jag inte har några problem med att leva så här så därför har jag inte börjat smaska i mig all skit jag åt förr. Men visst unnar jag mig allt möjligt och flera gånger i veckan, men i mindre mängd än förr! Ska bli intressant att se vart vågen stannar med denna Martinadiet". Jag är nöjd med vad jag åstakommit så här långt så jag blir inte besviken om jag stannar i vikt här, men det gör ingenting om jag tappar några kilo till ; )
Hade ett BMI på över 30 i mars, idag har jag ett BMI på 23,7, känns märkligt att jag enligt BMI tabellen klassas som "normalviktig". Men det är underbart skönt och livet har blivit enklare. Som tjock tänkte jag på vikten uppskattningsvis 100 gånger om dagen, idag tänker jag på den kanske... 4 gånger? Ändå är det först nu som jag börjat tänka på vad jag äter, är det inte konstigt?
Eftersom jag är så himla lat och bekväm så har jag aldrig brytt mig om någon av alla populära dieter, jag har kört mitt egna race och det har fungerat alldeles utmärkt! Hur har jag gjort? Det ska jag skriva om nästa gång och tro mig, alla kan göra det här ; )
Tjo flöjt!
Ha tålamod!
Till alla er som kommer hit via min hemsida så vill jag härmed be om ursäkt över hemsidans "vila", den är dock ofrivillig. Men jag har ny dator och inget hemsideprogram inlagt... Frustrerande värre när det händer massor på både kattungefronten och hundfronten. Men jag ska försöka fixa till det så fort jag kan! Ha tålamod, please!
Ingen nakenrunda så här långt...
Det blir inget nakenspring för mig, tuttarna är lika fisbleka som vanligt, kan ju visseligen hända att det ändras snart, men inget blottande för mig ikväll ; ) Så gott folk, ni kan stanna hemma ikväll och titta på IDOL istället ; )
Funderar starkt på att byta förbund vad gäller katter också, spännande det här. Allt talar för att jag gör rätt, dessutom ska jag passa på att byta stamnamn då, S*Zoot'z var ju trots allt mitt 11 alternativ eller nåt och har aldrig känts helt hundra.
Igår fick Cassuall en ny vän i hagen, saknade efter Molly, som tyvärr fick vandra vidare pga fång, var stor. Men nu är han kung i hagen och brallade så pass mycket igår att han gick omkull, mitt framför vackra arabfröken Tigris, gissar att det inte var hans stoltaste ögonblick... Men ingen kan spralla som Casse, stora bocksprång, brakskitar och snubbel, vem faller inte för sånt...?
Idag är de bästa vänner och står harmoniskt med gräs upp till knäna och mumsar, gosar, kliar och pussar på varann, underbart att se!
Nu ska jag skicka in Zelma till köket så hon får underhålla Dalle en stund, sen ska jag göra rent i valplådan (ni har väl inte missat att Calista's sjätte kull är född och idag blir 6 veckor?) Mer info kommer. Sen ska jag avnjuta plankstek och antagligen smutta på ett glas rött framför IDOL, vi ses och hörs!
Happy friday!
Funderar starkt på att byta förbund vad gäller katter också, spännande det här. Allt talar för att jag gör rätt, dessutom ska jag passa på att byta stamnamn då, S*Zoot'z var ju trots allt mitt 11 alternativ eller nåt och har aldrig känts helt hundra.
Igår fick Cassuall en ny vän i hagen, saknade efter Molly, som tyvärr fick vandra vidare pga fång, var stor. Men nu är han kung i hagen och brallade så pass mycket igår att han gick omkull, mitt framför vackra arabfröken Tigris, gissar att det inte var hans stoltaste ögonblick... Men ingen kan spralla som Casse, stora bocksprång, brakskitar och snubbel, vem faller inte för sånt...?
Idag är de bästa vänner och står harmoniskt med gräs upp till knäna och mumsar, gosar, kliar och pussar på varann, underbart att se!
Nu ska jag skicka in Zelma till köket så hon får underhålla Dalle en stund, sen ska jag göra rent i valplådan (ni har väl inte missat att Calista's sjätte kull är född och idag blir 6 veckor?) Mer info kommer. Sen ska jag avnjuta plankstek och antagligen smutta på ett glas rött framför IDOL, vi ses och hörs!
Happy friday!
Hallontuttar vs naken kärring...
Humm, vet inte om jag kan ha lovat lite för mycket på fejjan... Men faktum är att jag lovat allmänheten att OM Liona (Peterbald) är dräktig den här gången så ska jag springa naken ett varv runt huset. Detta spektakel vittnar inte om en inneboende längtan över att exponera mig själv utan snarare min pessimistiska inställning till en framtida Peterbaldkull, har ju försökt få till det mellan 2 honor och 1 hane i över ett år och snart är det dags att låta hanen bli glad kastrat istället för strilande kåtbock. Hade jag inte varit så onödigt envis hade han varit kastrat för länge sedan...
Imorgon kommer domen, det är då Liona enligt konstens alla regler ska stoltsera med "hallontuttar" för att uttrycka sin ev dräktighet. Men som sagt, jag är pessimist...
Dalle har ju förstås tänkt filma hela tillställningen, så jag är evigt tacksam över att jag själv får välja tid på dygnet och att hans mobil inte är den skarpaste vad gäller kamerautrustning. Men å andra sidan, skulle Liona vara dräktig så bjuder jag gärna på det, ser hela förloppet framför mig. Dallrigt nakenskinn som sladdar i en hundskit i mörkret, hoppar över 2 fårstängsel, halkar på en snigel, skrämmer ihjäl grannkatten och såklart, gråter av lycka ; )
Imorgon kommer domen, det är då Liona enligt konstens alla regler ska stoltsera med "hallontuttar" för att uttrycka sin ev dräktighet. Men som sagt, jag är pessimist...
Dalle har ju förstås tänkt filma hela tillställningen, så jag är evigt tacksam över att jag själv får välja tid på dygnet och att hans mobil inte är den skarpaste vad gäller kamerautrustning. Men å andra sidan, skulle Liona vara dräktig så bjuder jag gärna på det, ser hela förloppet framför mig. Dallrigt nakenskinn som sladdar i en hundskit i mörkret, hoppar över 2 fårstängsel, halkar på en snigel, skrämmer ihjäl grannkatten och såklart, gråter av lycka ; )
Hur skulle ni vilja dö?
Nu när Zellisen har börjat på dagis, vilket jag tackar gudarna för, så har jag börjat komma tillbaka upp på hästryggen igen. Höstdagar är underbara att rida ut på! Idag var väl en dag som alla andra, jag hade bestämt mig för att klättra upp på mörkberget med Casse och njuta av alla höstfärger och denna underbara utsiktsplats!
Mörkbergsturen tillhör favoritsvängen och så här års är det som sagt outstanding att ta den svängen. Det tar ca 1,5 timme att ta sig runt och den är perfekt att bygga muskler på, Casse klättrar och jag står i fältsits, mumma för ridbyxlåren, ha ha ha, (ok, den var skitdålig...)
På väg upp för berget reflekterade jag knappt över den rykande färska björnskiten som låg på stigen, full med lingon och riktigt äcklig var den. Mähh, äter hundar lingon? Vi red vidare uppför och jag började ana doften av hästsvett, mmmm, finns det någon härligare doft? Ska vara valpdoft då? När jag kommit ända upp på toppen och Casse pustade för fullt tänkte jag att jag som vanligt hoppar av och njuter av utsikten, samma utsikt som överst på denna blogg. Casse betade, jag njöt, doften av höst fyllde mina lungor och den färgsprakande vyn tog nästan andan ur mig. Så vackert!
Petade lite med foten i en trädstam och såg hur urbarkad den var, full med små myrgångar och ett hungrigt djur hade nästan klöst bort hela stammen, humm, vilket djur är så stark? Grävling?
I nästa sekund bröts tystnaden av ett ljud som kom ca 40-50 meter bort, snett bakom mig:
- BRUUUUUM!!!!!!
Brummeli brum se vem lufsar där???
Kvistar bröts och Casse for upp med skallen och drog efter andan, han trumpetade ut luften och höll svansen högt! Mina tankar for genom skallen, helvetes jävla skit, ska jag dö genom att föda en brunbjörn uppe på mörkberget? Helvete heller, jag vägrar!
Har alltid facinerats över alla unga tjejer som klarar av att kasta sig upp på hästryggen med enhandsfattning i manen, from idag tillhör även jag den kategorin, men att ett björnmöte skulle lära mig denna konst känns lite överambitiöst! Hur som hellst, upp kom jag med en jävla fart och jag var iskall. Nu bär det av utför, nedför, förhoppningsvis i rätt riktning, fel riktning är inte bra då det är ett stup som avslutar toppen åt det hållet. Skänklade på latmasken åt rätt riktning och hoppades på att inte min och björnens tanke var densamma. Nu gäller det att skritta på så pass lugnt att vi inte väcker björnens jaktinstinkt men samtidigt gör det ingenting om Casse väljer att skena, jag skulle vägra ramla av ändå. Har ju alltid hört att om man träffar en björn i skogen så ska man spela död och jag lovar er, inget hade varit enklare, men i snabbaste skritt för att istället försöka övertyga om odödlighet, smidighet, elegans och vilja att överleva försökte en klumpfotad häst med en likstel ryttare göra sitt yttersta, det var fan inte lätt. 10 minuter senare och med nytt personbästa var vi nere från berget, det var ungefär här som mitt hjärtstillestånd upphörde och jag vågade titta mig bakom axeln. Av björnen syntes ingenting!
Resten av turen avnjöts med skräckblandad förtjusning, jag hade överlevt (så här långt, gulp) och var otroligt ödmjuk inför livet! Funderade även lite på när jag sist blev erbjuden tre olika sätt att dö på samtidigt, händer ju liksom inte varje dag. Och frågan är vad jag skulle välja då? Bli björnmat, ramla nerför stupet på Mörkberget, eller dö på en skenande häst som slänger av mig så jag bryter nacken?
Så till alla er som bor i närheten av Mörkberget, hör ni någonting som låter som en strandsatt Chewbacca så vet ni vad det är, hundar äter inte lingon och fundera inte på om grävlingar kan välta träd. Jag vet inte hur jag ska ersätta min bästa klättermotioneringsslinga nu, men jag vet att jag inte kommer göra denna sväng än på mycket länge, har med detta bara en obesvarad fråga... När går björnar i ide?
Hopp i galopp ; )
Mörkbergsturen tillhör favoritsvängen och så här års är det som sagt outstanding att ta den svängen. Det tar ca 1,5 timme att ta sig runt och den är perfekt att bygga muskler på, Casse klättrar och jag står i fältsits, mumma för ridbyxlåren, ha ha ha, (ok, den var skitdålig...)
På väg upp för berget reflekterade jag knappt över den rykande färska björnskiten som låg på stigen, full med lingon och riktigt äcklig var den. Mähh, äter hundar lingon? Vi red vidare uppför och jag började ana doften av hästsvett, mmmm, finns det någon härligare doft? Ska vara valpdoft då? När jag kommit ända upp på toppen och Casse pustade för fullt tänkte jag att jag som vanligt hoppar av och njuter av utsikten, samma utsikt som överst på denna blogg. Casse betade, jag njöt, doften av höst fyllde mina lungor och den färgsprakande vyn tog nästan andan ur mig. Så vackert!
Petade lite med foten i en trädstam och såg hur urbarkad den var, full med små myrgångar och ett hungrigt djur hade nästan klöst bort hela stammen, humm, vilket djur är så stark? Grävling?
I nästa sekund bröts tystnaden av ett ljud som kom ca 40-50 meter bort, snett bakom mig:
- BRUUUUUM!!!!!!
Brummeli brum se vem lufsar där???
Kvistar bröts och Casse for upp med skallen och drog efter andan, han trumpetade ut luften och höll svansen högt! Mina tankar for genom skallen, helvetes jävla skit, ska jag dö genom att föda en brunbjörn uppe på mörkberget? Helvete heller, jag vägrar!
Har alltid facinerats över alla unga tjejer som klarar av att kasta sig upp på hästryggen med enhandsfattning i manen, from idag tillhör även jag den kategorin, men att ett björnmöte skulle lära mig denna konst känns lite överambitiöst! Hur som hellst, upp kom jag med en jävla fart och jag var iskall. Nu bär det av utför, nedför, förhoppningsvis i rätt riktning, fel riktning är inte bra då det är ett stup som avslutar toppen åt det hållet. Skänklade på latmasken åt rätt riktning och hoppades på att inte min och björnens tanke var densamma. Nu gäller det att skritta på så pass lugnt att vi inte väcker björnens jaktinstinkt men samtidigt gör det ingenting om Casse väljer att skena, jag skulle vägra ramla av ändå. Har ju alltid hört att om man träffar en björn i skogen så ska man spela död och jag lovar er, inget hade varit enklare, men i snabbaste skritt för att istället försöka övertyga om odödlighet, smidighet, elegans och vilja att överleva försökte en klumpfotad häst med en likstel ryttare göra sitt yttersta, det var fan inte lätt. 10 minuter senare och med nytt personbästa var vi nere från berget, det var ungefär här som mitt hjärtstillestånd upphörde och jag vågade titta mig bakom axeln. Av björnen syntes ingenting!
Resten av turen avnjöts med skräckblandad förtjusning, jag hade överlevt (så här långt, gulp) och var otroligt ödmjuk inför livet! Funderade även lite på när jag sist blev erbjuden tre olika sätt att dö på samtidigt, händer ju liksom inte varje dag. Och frågan är vad jag skulle välja då? Bli björnmat, ramla nerför stupet på Mörkberget, eller dö på en skenande häst som slänger av mig så jag bryter nacken?
Så till alla er som bor i närheten av Mörkberget, hör ni någonting som låter som en strandsatt Chewbacca så vet ni vad det är, hundar äter inte lingon och fundera inte på om grävlingar kan välta träd. Jag vet inte hur jag ska ersätta min bästa klättermotioneringsslinga nu, men jag vet att jag inte kommer göra denna sväng än på mycket länge, har med detta bara en obesvarad fråga... När går björnar i ide?
Hopp i galopp ; )
Tack för troget och oförtjänt bloggbesök!
Jag vet inte vad jag ska försöka skylla på men nu jävlar får det vara nog med bloggdvala!
Jag tackar er alla för att ni troget besöker denna slumrande blogg och hoppas att ni fortsätter komma tillbaka. Ska genast knopa ihop ett inlägg, just wait and see ; )
Jag tackar er alla för att ni troget besöker denna slumrande blogg och hoppas att ni fortsätter komma tillbaka. Ska genast knopa ihop ett inlägg, just wait and see ; )
