Gråtfärdig...
Ja, det är jag faktiskt!
Dalle jobbar eftemiddag/natt och för att få tiden att gå så tog jag med mig ungarna på en tripp till Ljusdal, Elvira lovade att städa sitt rum och då skulle hon få en leksak, ja jag vet, men utpressning fungerar faktiskt! Vi åkte raka vägen till Granngården och började med att köpa 30 kilo kattmat, jag vet, jag är en hamster av stora mått och det kan ju anses vara en överdrift med tanke på att jag har 3 katter hemma, varav en är till salu.
Efter Granngården bestyren och inpackning av 30 kilo kattmat och 13 kilo unge så drog vi vidare till Dollar Store, där jag hade hoppats på att Elvira skulle finna sin leksak. Själv drog jag Zellisen i en kundvagn 7 varv i affären och köpte kattsand och diverse krimskrams, efter ca 45 minuter hade inte Elvira hittat någonting hon ville ha och Zelma hade kastat ut allt ur kundvagnen minst 58 gånger. Satte ner henne på golvet men insåg snabbt att då blev det ännu mer att plocka upp efter henne. Vi tog våra varor och betalade, för att sedan åka iväg till Leksaksaffären...
Väl där hade Zelma blivit så pass hemtam i affärsmiljön så hon vägrades bäras på. Hon skulle minsann utforska på egen hand och alla ni som varit inne på Albins Leksaker i Ljusdal vet man själv har svårt att smyga runt där inne utan att ha ner någonting. Elvira hade redan förvarnat mig på att det kunde bli en utdragen historia då hon alltid väljer leksak med stor omsorg.
Efter ytterligare 30 minuter och en svettig morsa som gjorde sitt bästa för att hålla Zelmas humör på topp hade hon bestämt sig, det skulle bli en barbiehäst med färgvariant skimmel. Zelma fick en boll, inte för att det var tanken med hon hade underhållt sig ganska flitigt med den de senaste minutrarna och snorat ner den ganska rejält så det kändes liksom fel att lägga tillbaka snorbollen i korgen igen. Nappen hade hon slarvat bort på Dollar Store så jag köpte ett 2-pack nya, för 70 jävla spänn, hutlösa priser, men vad gör man inte för att ha en nöjd unge i bilen på vägen hem...
Väl ute i bilen igen så hittade jag nappfan, som jag stupsäkert trodde låg och skräpade i golvet på Dollar Store. Nåja, shit happends! På vägen hem försökte jag koppla bort "Pettson och Findus" skivan som jag kan uttantill efter 3 år av konstant spelande i bilen. Nu var det minnsan bara 2 dygn kvar, sen stod jag och köade som vilken fjortis som helst utanför Annexet för att uppfylla min 5 månader långa dröm. Har verkligen räknat dagarna sedan billjetterna släpptes i oktober förra året. Snart, snart, skulle jag slippa vänta längre!
Strax efter vi kom hem så var det läggdags för Zelma som först hade ätit sin gröt som nu satt på både henne och mig, hon var skittrött och jag sa till Elvira att jag "bara" skulle gå och lägga Zelma och sen skulle jag ta hand om henne. 1,5 timme efteråt kom jag svettig ut från sovrummet, sönderklöst och halvt i upplösningstillstånd. Kan inte fatta att hon kan vara så envis när det gäller att somna. Mina armar är blåa och rödstrimmiga och värker som satan.
Elvira hade inga planer på att gå och lägga sig än så hon fick följa med mig till hästarna, eftersom Dalle jobbade måste jag ta in hästarna själv och lämna Zelma sovandes inne, tur man har "barnvakten" som räcker ner till stallet med shit vad nervöst. Elvira frågade vad vi skulle göra om Zelma vaknade?
-Då får vi springa in till henne, sa jag.
-Men om vi redan har öppnat i hagen då och hästarna är på väg in?
Ja, gud förbude var min tanke. Men ungen sov genom hela processen som varade i ca 4 minuter (men kändes som 24 minuter).
Efter mycket om och men så fick jag Elvira i säng, samtidigt som jag städade upp "det sista" (läs 70%) av det som fanns kvar att plocka med i hennes rum. Hann även tvätta och vika tvätt, städa upp i badrummet efter Zelmas röjarfest och få bort det värsta från köket. Avrundade med att plocka leksaker över hela huset...
Tidigare på dagen hade jag klivit upp kl 06:45 för att släppa ut hästarna och sedan bege mig till Ljusdal för att hämta upp en katt som jag skjutsade på parning till Ånge, 30 mil senare var jag hemma igen och fick snabbt se till att mocka och fixa i stallet så allt skulle vara klart för kvällen och sköta hundar och katter. Trippen till Ånge gick bra, satt i bilen och lyssnade på Mika på vägen dit och drömde mig bort. När jag var på väg hem igen så böt CD-växlaren skiva och jag satt och lyssnade på "Pettson och Findus" i hela 38 minuter innan jag reagerade på att det var totalt onödig då ingen unge fanns med i bilen. Svor över detta och böt snabbt till Mika igen ; )
Nu sitter jag här med 2 ungar som sover och mitt enda sällskap är datorn, facebook har skvallrat om att min syrra har gått och blivit sjuk och jag lovar, det kom en tår!!! För det innebär att om hon inte hinner pigga på sig fram tills på torsdag så kommer jag att få uppleva MIKA på Annexet SJÄLV!!! Fy fan, jag tycker så jävla synd om mig själv nu så jag spyr! Och det värsta är kanske att jag verkligen inte tror att jag hinner hitta en ersättare heller, så jag är inställd på att åka själv men endast ME MYSELF and I i släptåg, hur jävla kul blir det då???
Nu ska jag slänga omkull mig på soffan, gråta en skvätt och dra Zelmas snortäcke över ansiktet och låta den där jävla kanal 1 ta kol på det sista av hopp....
Dalle jobbar eftemiddag/natt och för att få tiden att gå så tog jag med mig ungarna på en tripp till Ljusdal, Elvira lovade att städa sitt rum och då skulle hon få en leksak, ja jag vet, men utpressning fungerar faktiskt! Vi åkte raka vägen till Granngården och började med att köpa 30 kilo kattmat, jag vet, jag är en hamster av stora mått och det kan ju anses vara en överdrift med tanke på att jag har 3 katter hemma, varav en är till salu.
Efter Granngården bestyren och inpackning av 30 kilo kattmat och 13 kilo unge så drog vi vidare till Dollar Store, där jag hade hoppats på att Elvira skulle finna sin leksak. Själv drog jag Zellisen i en kundvagn 7 varv i affären och köpte kattsand och diverse krimskrams, efter ca 45 minuter hade inte Elvira hittat någonting hon ville ha och Zelma hade kastat ut allt ur kundvagnen minst 58 gånger. Satte ner henne på golvet men insåg snabbt att då blev det ännu mer att plocka upp efter henne. Vi tog våra varor och betalade, för att sedan åka iväg till Leksaksaffären...
Väl där hade Zelma blivit så pass hemtam i affärsmiljön så hon vägrades bäras på. Hon skulle minsann utforska på egen hand och alla ni som varit inne på Albins Leksaker i Ljusdal vet man själv har svårt att smyga runt där inne utan att ha ner någonting. Elvira hade redan förvarnat mig på att det kunde bli en utdragen historia då hon alltid väljer leksak med stor omsorg.
Efter ytterligare 30 minuter och en svettig morsa som gjorde sitt bästa för att hålla Zelmas humör på topp hade hon bestämt sig, det skulle bli en barbiehäst med färgvariant skimmel. Zelma fick en boll, inte för att det var tanken med hon hade underhållt sig ganska flitigt med den de senaste minutrarna och snorat ner den ganska rejält så det kändes liksom fel att lägga tillbaka snorbollen i korgen igen. Nappen hade hon slarvat bort på Dollar Store så jag köpte ett 2-pack nya, för 70 jävla spänn, hutlösa priser, men vad gör man inte för att ha en nöjd unge i bilen på vägen hem...
Väl ute i bilen igen så hittade jag nappfan, som jag stupsäkert trodde låg och skräpade i golvet på Dollar Store. Nåja, shit happends! På vägen hem försökte jag koppla bort "Pettson och Findus" skivan som jag kan uttantill efter 3 år av konstant spelande i bilen. Nu var det minnsan bara 2 dygn kvar, sen stod jag och köade som vilken fjortis som helst utanför Annexet för att uppfylla min 5 månader långa dröm. Har verkligen räknat dagarna sedan billjetterna släpptes i oktober förra året. Snart, snart, skulle jag slippa vänta längre!
Strax efter vi kom hem så var det läggdags för Zelma som först hade ätit sin gröt som nu satt på både henne och mig, hon var skittrött och jag sa till Elvira att jag "bara" skulle gå och lägga Zelma och sen skulle jag ta hand om henne. 1,5 timme efteråt kom jag svettig ut från sovrummet, sönderklöst och halvt i upplösningstillstånd. Kan inte fatta att hon kan vara så envis när det gäller att somna. Mina armar är blåa och rödstrimmiga och värker som satan.
Elvira hade inga planer på att gå och lägga sig än så hon fick följa med mig till hästarna, eftersom Dalle jobbade måste jag ta in hästarna själv och lämna Zelma sovandes inne, tur man har "barnvakten" som räcker ner till stallet med shit vad nervöst. Elvira frågade vad vi skulle göra om Zelma vaknade?
-Då får vi springa in till henne, sa jag.
-Men om vi redan har öppnat i hagen då och hästarna är på väg in?
Ja, gud förbude var min tanke. Men ungen sov genom hela processen som varade i ca 4 minuter (men kändes som 24 minuter).
Efter mycket om och men så fick jag Elvira i säng, samtidigt som jag städade upp "det sista" (läs 70%) av det som fanns kvar att plocka med i hennes rum. Hann även tvätta och vika tvätt, städa upp i badrummet efter Zelmas röjarfest och få bort det värsta från köket. Avrundade med att plocka leksaker över hela huset...
Tidigare på dagen hade jag klivit upp kl 06:45 för att släppa ut hästarna och sedan bege mig till Ljusdal för att hämta upp en katt som jag skjutsade på parning till Ånge, 30 mil senare var jag hemma igen och fick snabbt se till att mocka och fixa i stallet så allt skulle vara klart för kvällen och sköta hundar och katter. Trippen till Ånge gick bra, satt i bilen och lyssnade på Mika på vägen dit och drömde mig bort. När jag var på väg hem igen så böt CD-växlaren skiva och jag satt och lyssnade på "Pettson och Findus" i hela 38 minuter innan jag reagerade på att det var totalt onödig då ingen unge fanns med i bilen. Svor över detta och böt snabbt till Mika igen ; )
Nu sitter jag här med 2 ungar som sover och mitt enda sällskap är datorn, facebook har skvallrat om att min syrra har gått och blivit sjuk och jag lovar, det kom en tår!!! För det innebär att om hon inte hinner pigga på sig fram tills på torsdag så kommer jag att få uppleva MIKA på Annexet SJÄLV!!! Fy fan, jag tycker så jävla synd om mig själv nu så jag spyr! Och det värsta är kanske att jag verkligen inte tror att jag hinner hitta en ersättare heller, så jag är inställd på att åka själv men endast ME MYSELF and I i släptåg, hur jävla kul blir det då???
Nu ska jag slänga omkull mig på soffan, gråta en skvätt och dra Zelmas snortäcke över ansiktet och låta den där jävla kanal 1 ta kol på det sista av hopp....
Kommentarer
Postat av: Åsa
Kära älskade syster! Det löser sig! Hör med Rebecka hon vill nog eller Mia.
Puss och kram!
Postat av: Anki
hihihi :P
Trackback
