Hästlivets bergochdalbana!
Igår var jag ute en lång tur på Cassuall, tillsammans med två vänner och deras ston. Cassuall blev helt överlycklig över sällskapet och hade till en början svårt att hålla benen i styr, tjoho!
Han skulle få gå först över den brusande forsen (läs, den lilla gölen som han tror är livshotande) Det tog oss x antal minuter och mina vänner var snälla nog och stod tålmodigt och väntade och lät oss få övervinna detta i lugn och ro. Efter en stund så sa Cassuall återigen att ok, håll i dig nu för nu flyger vi över. Han är en riktig liten fegis vad gäller vatten, lika stor badkruka som mig. Tror nog att han skämdes efteråt när "hans" ston gick över utan problem... Vi träffade även på kossor och en supernyfiken häst i hage, det var också lite läskigt och Cassuall rensade sina luftvägar ordentligt med sina högljuda frustanden. Men trots att han kan reagera på vissa saker ute så är jag supernöjd med honom, men tanke på hans ålder och att allt är nytt för honom. Han är i grund och botten en häst med hjärtat på rätta stället och är absolut inte dum eller vrång. Han gör sitt bästa och övervinner sina rädslor på bästa sätt. Aldrig att han har stressat upp sig så han har kvarstående rädslor efteråt. 5 meter efter "faran" är han lika lugn som innan, även om "faran" inte är eliminerad. Sånt tycker en hundmänniska som jag om! Han är en liten pärla och går från klarhet till klarhet. Jag trivs super med honom och ser fram emot alla år tillsammans. Överlycklig över att han bara är 5 år!
Imorgon ska vi ta vår första lektion för instruktör, hon bor ca 5 km härifrån och min syrra kommer hit så ska vi prova att lasta honom och göra debut i nya transporten. Håll tummarna för att allt går smärtfritt och att inte instruktörens ridvolt ligger i anslutning till en kohage ; ) Vi ska börja rida regelbundet för instruktör en gång i veckan och det ska bli så spännande att se vad han går för! Har ju suttit och ridit dressyr utanför hagen och det har gått jättebra!
Vi är några "ambitiösa tanter" här i byn som slagit våra kloka huvuden ihop och ska gemensamt börja rida för en instruktör som jag hört en massa gott om, det är tur att hon bor i närheten!
Molly... Ja, Molly, Molly, Molly....
Den lilla olyckan. Igår skulle Dalle och Elvira ta ut henne och borsta och rida. Elvira hoppade upp och hon var superstel! Hjälp, beror det på "träningsverk" efter helvetesfärden eller vad är galet nu? Hon gick på stela ben, främst i bak, fram till täcktkanten, då gick det bättre och hon såg ut som vanligt efter ca 1 minut. De skrittade runt i ca 10 minuter och sen gick de ut till hagen igen... Humm, jag har haft en ponny som barn som dog av fång, så nu är jag helnojjig. Ska lilla olycksfågeln drabbas av detta helvete? Ja, det ser inte bättre ut. Jag har ringt till veterinären som kommer imorgon, tills vidare har vi satt för lösdriften så nu får hon stå där till hon fått sig en genomgång av veterinären. Hon har en tjock halmbädd att stå på och lösdriften är ganska stor, så jag tror inte att det går någon nöd på henne, dessutom ser hon Cassuall hela tiden och han står utanför och håller henne sällskap.
Hon har inga klassiska symptom när hon står, dvs hon står stadigt på alla ben, men hon hade en kännbar puls i kotorna, hon verkade inte hetare i hovväggen än Cassuall, men här gäller det att ta det säkra före det osäkra. Det jävliga är att vi bara har "superhö", skulle haft tag på gammalt fjolårshö och gett henne...
Veterinären sa att om det är fång så är det ett tidigt stadium och ett lindrigt fall, men ändå. Man vill ju att hästen ska vara frisk! Ska hålla alla tummar och tår för att hon bara är stel (även om jag innerst inne vet att det är fång)...
Fång drabbar främst ponnyhästar och största boven i dramat är för kraftigt bete. Just med tanke på detta har vi valt att inte göra en så stor hage och på en vall som är gammal. Molly har inte haft fång tidigare så allt har sett ljust ut. Nu har det inte just något bete kvar alls, så det har väl antagligen kommit smygande snarare än att det handlar om akut fång. Det finns ingen "medicin" att ge dem för att råda bot på detta. Det man kan göra är att inte ge dem tillgång till gräs, ge dem regelbunden motion och inte hålla dem i för högt hull, bla. Har de ont så ska de ha smärtstillande medicinering, villket vi får se om hon behöver imorgon.
Någon som vill byta "gammelhö" mot "turbohö"?
Nu funderar man ju såklart på om detta gjorde att hon beteede sig som förbytt för tre dagar sedan? Men då hade hon inte minsta tendens till fång, men det är klart, HON kanske kände att något inte stod rätt till. Idag ska jag och Elvira stå och pysslar med Molly, hon kan behöva lite extra uppmärksamhet nu när hon är "instängd". Förövrigt har det gått jättebra att rida Cassuall och låta henne stå ensam i hägen, visst, hon har vankat lite av och an och gnäggat lite, men brusar inte upp nämnvärt. Skönt!
Han skulle få gå först över den brusande forsen (läs, den lilla gölen som han tror är livshotande) Det tog oss x antal minuter och mina vänner var snälla nog och stod tålmodigt och väntade och lät oss få övervinna detta i lugn och ro. Efter en stund så sa Cassuall återigen att ok, håll i dig nu för nu flyger vi över. Han är en riktig liten fegis vad gäller vatten, lika stor badkruka som mig. Tror nog att han skämdes efteråt när "hans" ston gick över utan problem... Vi träffade även på kossor och en supernyfiken häst i hage, det var också lite läskigt och Cassuall rensade sina luftvägar ordentligt med sina högljuda frustanden. Men trots att han kan reagera på vissa saker ute så är jag supernöjd med honom, men tanke på hans ålder och att allt är nytt för honom. Han är i grund och botten en häst med hjärtat på rätta stället och är absolut inte dum eller vrång. Han gör sitt bästa och övervinner sina rädslor på bästa sätt. Aldrig att han har stressat upp sig så han har kvarstående rädslor efteråt. 5 meter efter "faran" är han lika lugn som innan, även om "faran" inte är eliminerad. Sånt tycker en hundmänniska som jag om! Han är en liten pärla och går från klarhet till klarhet. Jag trivs super med honom och ser fram emot alla år tillsammans. Överlycklig över att han bara är 5 år!
Imorgon ska vi ta vår första lektion för instruktör, hon bor ca 5 km härifrån och min syrra kommer hit så ska vi prova att lasta honom och göra debut i nya transporten. Håll tummarna för att allt går smärtfritt och att inte instruktörens ridvolt ligger i anslutning till en kohage ; ) Vi ska börja rida regelbundet för instruktör en gång i veckan och det ska bli så spännande att se vad han går för! Har ju suttit och ridit dressyr utanför hagen och det har gått jättebra!
Vi är några "ambitiösa tanter" här i byn som slagit våra kloka huvuden ihop och ska gemensamt börja rida för en instruktör som jag hört en massa gott om, det är tur att hon bor i närheten!
Molly... Ja, Molly, Molly, Molly....
Den lilla olyckan. Igår skulle Dalle och Elvira ta ut henne och borsta och rida. Elvira hoppade upp och hon var superstel! Hjälp, beror det på "träningsverk" efter helvetesfärden eller vad är galet nu? Hon gick på stela ben, främst i bak, fram till täcktkanten, då gick det bättre och hon såg ut som vanligt efter ca 1 minut. De skrittade runt i ca 10 minuter och sen gick de ut till hagen igen... Humm, jag har haft en ponny som barn som dog av fång, så nu är jag helnojjig. Ska lilla olycksfågeln drabbas av detta helvete? Ja, det ser inte bättre ut. Jag har ringt till veterinären som kommer imorgon, tills vidare har vi satt för lösdriften så nu får hon stå där till hon fått sig en genomgång av veterinären. Hon har en tjock halmbädd att stå på och lösdriften är ganska stor, så jag tror inte att det går någon nöd på henne, dessutom ser hon Cassuall hela tiden och han står utanför och håller henne sällskap.
Hon har inga klassiska symptom när hon står, dvs hon står stadigt på alla ben, men hon hade en kännbar puls i kotorna, hon verkade inte hetare i hovväggen än Cassuall, men här gäller det att ta det säkra före det osäkra. Det jävliga är att vi bara har "superhö", skulle haft tag på gammalt fjolårshö och gett henne...
Veterinären sa att om det är fång så är det ett tidigt stadium och ett lindrigt fall, men ändå. Man vill ju att hästen ska vara frisk! Ska hålla alla tummar och tår för att hon bara är stel (även om jag innerst inne vet att det är fång)...
Fång drabbar främst ponnyhästar och största boven i dramat är för kraftigt bete. Just med tanke på detta har vi valt att inte göra en så stor hage och på en vall som är gammal. Molly har inte haft fång tidigare så allt har sett ljust ut. Nu har det inte just något bete kvar alls, så det har väl antagligen kommit smygande snarare än att det handlar om akut fång. Det finns ingen "medicin" att ge dem för att råda bot på detta. Det man kan göra är att inte ge dem tillgång till gräs, ge dem regelbunden motion och inte hålla dem i för högt hull, bla. Har de ont så ska de ha smärtstillande medicinering, villket vi får se om hon behöver imorgon.
Någon som vill byta "gammelhö" mot "turbohö"?
Nu funderar man ju såklart på om detta gjorde att hon beteede sig som förbytt för tre dagar sedan? Men då hade hon inte minsta tendens till fång, men det är klart, HON kanske kände att något inte stod rätt till. Idag ska jag och Elvira stå och pysslar med Molly, hon kan behöva lite extra uppmärksamhet nu när hon är "instängd". Förövrigt har det gått jättebra att rida Cassuall och låta henne stå ensam i hägen, visst, hon har vankat lite av och an och gnäggat lite, men brusar inte upp nämnvärt. Skönt!
Kommentarer
Postat av: mammamus
Hon kanske gjorde illa sig när hon fastnade i skaklarna......vill du ha tag i hö brukar Nisse Sved ha hö som fånghästar kan äta.Jag köpte av han åt fjordingarna.Kolla där med han,bor i Karsjö.
Postat av: Anonym
Hej! Jag heter Elinor, och det är jag som har haft Cassuall ett år ungefär innan jag sålde tillbaka honom till Jennie. Vad roligt att äntligen hitta den nya ägaren till honom! :) Han är verkligen världens underbaraste häst, och vore det inte för att jag går på högskola, så skulle jag aldrig ha sålt tillbaka honom. Är glad att se hur bra han har det. Tänker på honom mycket :)
/ MVH Elinor Abrahamsson
Trackback
