Kostymnissar, vilket jävla släkte!
Ja, jag vågar påstå att jag är en sann djurvän!
MEN, det finns ett djursläkte som jag verkligen känner hat inför och de är alla dessa överintelligenta kostymnissar som ALLTID klurar ut hur man rövar bort bebisar och själ mina blivande ungar. Visst låter det hemskt!
Dessa jävla djur, undrar just hur många jag tvunget har fött upp på bekostnad av mina små oskyldiga dunbollar till kycklingar och drivor med befruktade avelsägg. Men samtidigt som detta konstanta hat bubblar i mig så känner jag samtidigt en oundviklig beundran. Det kan omöjligt finnas ett smartare djur än en skata! De klurar ut hur mina genomtänkta, supersluga fällor fungerar bara genom att titta på dem och all denna bortkastade tid som jag ödslat genom att sitta på lur i bakhåll med geväret i högsta hugg. Vill man ha skatfritt så ska man visa dem en gevärsmyning, de drar fortare än kvickt!
Glömmer aldrig dagen för flera år sedan när jag genom blod svett och tårar, för att inte tala om pengar som jag hade lagt ner på att hitta obesläktade avelsägg från Sveriges alla hörn och erkända uppfödare. Det kostade en förmögenhet att skaffa dem och otaliga timmar med tid. 3 veckor senare när de legat på jäsning i äggkläckningsmaskinen häpnade jag över det strålande resultatet. 5 nya raser och 63 nya kycklingar så dagens ljus och många ovanliga färgvarianter, jag var överlycklig (jodå, man kan bli det av kycklingar, jag lovar) Tyvärr så kände även mina ärkefiender lyckan då de på mindre än 10 minuter och genom en uppblåst dörr till hönshuset hade länsat min kycklinglycka på alla 63 kycklingar, minus 5 stycken. Såklart en av varje ras hade de lämnat kvar, vad jag nu skulle med dem till. Helt övertygad om att det var uträknat. Jag upptäckte detta blodspill då jag såg en skata försvinna i det blå med en av mina små gula dvärg kochinkycklingar, pipandes och vettskrämd i ett fast näbbgrepp! Jag blev så jävla förbannad så jag totalt ohämat och helt blockerad av raseri sprang efter den jäveln. Han flög över ängen och jag efter, han landade i ett träd ca 300meter bort och jag hörde hur hans ungar skrek efter denna lilla försvarslösa delikatess! Jag stormade fram till trädet och hörde ca 5 meter upp att ungarna smaskade på min lilla kyckling. Besinningslöst greppade jag tag i trädstammen och ruskade så in i helvete hårt så inom ett par minuter av hysteriskt ruskande så lyckades jag mot alla odds skaka ner det förbannade boet. Två fula, feta, halvnakna kostymnissar med en redan utpekad karriär som framtida mördare såg förvånat upp på mig. Här tror jag att jag avslutar min historia då det kan finnas känsliga läsare, men jag kan säga att gården saknade 2 mordkandidarer efter detta!
Jag är ständigt på jakt efter fler kostymnissar att ta kol på men det är svårt, jävligt svårt. Trots att jag försökt allt så har jag kanske lyckats 5 gånger, vilddjuret i mig vaknar rejält när jag tagit någon på bar gärning och som plötsligt blivit av med sin uträknade flyktväg då jag står där med sopkvasten i högsta hugg!
En annan historia som utspelades här på gården var den gången jag skulle försöka förgifta dem jävlarna. De brukar alltid flyga in i pannrummet och sno kattmat av vår huskatt, Zaffran. Köper jag en säck med 15 kilo så går väl 13 kilo till skatorna och deras vidriga ungar. Denna dag möttes jag av en skata i dörren och hann inte fånga den, såg att han var proppmätt på Zaffrans mat och då kläcktes ytterligare en av mina geniala ideér. Fram med ett stort fat med uppblött torrfoder och sen ner till Anticimex råttgiftgömma i mjölkrummet. Färgglada stora råttgift pellets skulle stå på menyn minsann. Sagt och gjort, jag blandade ihop en stor smet och ställde i fönstergluggen, stände för dörren och inväntade de kommande gästerna. Efter några minuter gav jag upp och gick in, då inte en skatjävel fanns i sikte!
Nästa morgon skuttade jag ut i hönshuset och sprang fram till fönstergluggen, döm om min förvåning när jag såg att fönstret hade blåst igen och dörren hade blåst upp. Brevid ett renslickat råttgiftfat mötes jag av ZAFFRAN! Han såg hur belåten ut som hellst och tackade så mycket för maten. HELVETES JÄVLAR!!!
Efter ett svindyrt veterinärbesök som resulterade i att Zaffran skulle få äta motgift morgon och kväll i 21 dagar insåg jag att de jävlarna hade gjort det igen. Överlistat mig igen och till råga på allt hade de försökt offrat min goa katt på köpet! Goa och goa förresten, försök att tvångsmata en 8 kilos motvillig katt med K-vitamin som är större än ett vaktelägg i 3 veckor får ni se hur goa de kan vara...
Satt ute på gräsmattan med luftgeväret samma kväll som incedenten med mina 63 minus 5 kycklingar utspelade sig, efter en stund av väntan så såg jag till min lycka ett till skatbo uppe i vår gamla tall, nu jävlar, tänkte jag och siktade upp rätt i boet.... PANG!.... Swich!!! .... Vissa påstår att jag blev träffade av en rikoschett i skallen, men jag är helt övertygad om att de är beväpnade de jävlarna!
Igår hände det igen. Jag kom ut i kläckeriet och skulle lägga in nya avelsägg i maskinen då jag mötes av en skatjävel. När jag röck upp dörren så sögs svängdörren mittemot in av luftdraget och fort som fan försvann den genom glipan in i ladugården och ut genom nästa dörr till det fria. Det var inte många ägg kvar, mest äggröra. Hur fan det är möjligt att de kan få upp tjocka svängdörrar av trä, som inte ens Elvira behärskar är för mig en gåta. Skulle vara intressant att sätta upp en övervakningskamera där inne. Men då stämmer de mig väl antagligen för ofredande eller nåt och jag vågar inte räkna med att jag vinner den matchen heller... Antagligen flyger de in genom samma luftdragsglipa när jag går ut från kläckeriet utan att märka något, fräcka jävlar!
MEN, det finns ett djursläkte som jag verkligen känner hat inför och de är alla dessa överintelligenta kostymnissar som ALLTID klurar ut hur man rövar bort bebisar och själ mina blivande ungar. Visst låter det hemskt!
Dessa jävla djur, undrar just hur många jag tvunget har fött upp på bekostnad av mina små oskyldiga dunbollar till kycklingar och drivor med befruktade avelsägg. Men samtidigt som detta konstanta hat bubblar i mig så känner jag samtidigt en oundviklig beundran. Det kan omöjligt finnas ett smartare djur än en skata! De klurar ut hur mina genomtänkta, supersluga fällor fungerar bara genom att titta på dem och all denna bortkastade tid som jag ödslat genom att sitta på lur i bakhåll med geväret i högsta hugg. Vill man ha skatfritt så ska man visa dem en gevärsmyning, de drar fortare än kvickt!
Glömmer aldrig dagen för flera år sedan när jag genom blod svett och tårar, för att inte tala om pengar som jag hade lagt ner på att hitta obesläktade avelsägg från Sveriges alla hörn och erkända uppfödare. Det kostade en förmögenhet att skaffa dem och otaliga timmar med tid. 3 veckor senare när de legat på jäsning i äggkläckningsmaskinen häpnade jag över det strålande resultatet. 5 nya raser och 63 nya kycklingar så dagens ljus och många ovanliga färgvarianter, jag var överlycklig (jodå, man kan bli det av kycklingar, jag lovar) Tyvärr så kände även mina ärkefiender lyckan då de på mindre än 10 minuter och genom en uppblåst dörr till hönshuset hade länsat min kycklinglycka på alla 63 kycklingar, minus 5 stycken. Såklart en av varje ras hade de lämnat kvar, vad jag nu skulle med dem till. Helt övertygad om att det var uträknat. Jag upptäckte detta blodspill då jag såg en skata försvinna i det blå med en av mina små gula dvärg kochinkycklingar, pipandes och vettskrämd i ett fast näbbgrepp! Jag blev så jävla förbannad så jag totalt ohämat och helt blockerad av raseri sprang efter den jäveln. Han flög över ängen och jag efter, han landade i ett träd ca 300meter bort och jag hörde hur hans ungar skrek efter denna lilla försvarslösa delikatess! Jag stormade fram till trädet och hörde ca 5 meter upp att ungarna smaskade på min lilla kyckling. Besinningslöst greppade jag tag i trädstammen och ruskade så in i helvete hårt så inom ett par minuter av hysteriskt ruskande så lyckades jag mot alla odds skaka ner det förbannade boet. Två fula, feta, halvnakna kostymnissar med en redan utpekad karriär som framtida mördare såg förvånat upp på mig. Här tror jag att jag avslutar min historia då det kan finnas känsliga läsare, men jag kan säga att gården saknade 2 mordkandidarer efter detta!
Jag är ständigt på jakt efter fler kostymnissar att ta kol på men det är svårt, jävligt svårt. Trots att jag försökt allt så har jag kanske lyckats 5 gånger, vilddjuret i mig vaknar rejält när jag tagit någon på bar gärning och som plötsligt blivit av med sin uträknade flyktväg då jag står där med sopkvasten i högsta hugg!
En annan historia som utspelades här på gården var den gången jag skulle försöka förgifta dem jävlarna. De brukar alltid flyga in i pannrummet och sno kattmat av vår huskatt, Zaffran. Köper jag en säck med 15 kilo så går väl 13 kilo till skatorna och deras vidriga ungar. Denna dag möttes jag av en skata i dörren och hann inte fånga den, såg att han var proppmätt på Zaffrans mat och då kläcktes ytterligare en av mina geniala ideér. Fram med ett stort fat med uppblött torrfoder och sen ner till Anticimex råttgiftgömma i mjölkrummet. Färgglada stora råttgift pellets skulle stå på menyn minsann. Sagt och gjort, jag blandade ihop en stor smet och ställde i fönstergluggen, stände för dörren och inväntade de kommande gästerna. Efter några minuter gav jag upp och gick in, då inte en skatjävel fanns i sikte!
Nästa morgon skuttade jag ut i hönshuset och sprang fram till fönstergluggen, döm om min förvåning när jag såg att fönstret hade blåst igen och dörren hade blåst upp. Brevid ett renslickat råttgiftfat mötes jag av ZAFFRAN! Han såg hur belåten ut som hellst och tackade så mycket för maten. HELVETES JÄVLAR!!!
Efter ett svindyrt veterinärbesök som resulterade i att Zaffran skulle få äta motgift morgon och kväll i 21 dagar insåg jag att de jävlarna hade gjort det igen. Överlistat mig igen och till råga på allt hade de försökt offrat min goa katt på köpet! Goa och goa förresten, försök att tvångsmata en 8 kilos motvillig katt med K-vitamin som är större än ett vaktelägg i 3 veckor får ni se hur goa de kan vara...
Satt ute på gräsmattan med luftgeväret samma kväll som incedenten med mina 63 minus 5 kycklingar utspelade sig, efter en stund av väntan så såg jag till min lycka ett till skatbo uppe i vår gamla tall, nu jävlar, tänkte jag och siktade upp rätt i boet.... PANG!.... Swich!!! .... Vissa påstår att jag blev träffade av en rikoschett i skallen, men jag är helt övertygad om att de är beväpnade de jävlarna!
Igår hände det igen. Jag kom ut i kläckeriet och skulle lägga in nya avelsägg i maskinen då jag mötes av en skatjävel. När jag röck upp dörren så sögs svängdörren mittemot in av luftdraget och fort som fan försvann den genom glipan in i ladugården och ut genom nästa dörr till det fria. Det var inte många ägg kvar, mest äggröra. Hur fan det är möjligt att de kan få upp tjocka svängdörrar av trä, som inte ens Elvira behärskar är för mig en gåta. Skulle vara intressant att sätta upp en övervakningskamera där inne. Men då stämmer de mig väl antagligen för ofredande eller nåt och jag vågar inte räkna med att jag vinner den matchen heller... Antagligen flyger de in genom samma luftdragsglipa när jag går ut från kläckeriet utan att märka något, fräcka jävlar!
Kommentarer
Postat av: Mia
Uvva,du är ju direkt livsfarlig!!!För kostymnissar åtminstonde!
Om jag inte minns alldeles galet använde min far gamla fisknät för att fånga skator.Dom trasslar in sig obönhörligt.Och en skata som skriker i dödskamp skrämmer bort dom andra sa han.Sen ska man helst hänga den döda skatan där dom brukar flyga in.Man kan ju byta ut den emellanåt när det behövs(hum)...
Så placera nät på strategiska ställen så kanske det löser sig,dom är ju smarta,och dom lär sig att här kommer vi inte fram till slut.Hur många goda ägg som finns att sluka...eller stackars kycklingar,,
Postat av: Linda
Jag förstår precis! Man borde utrota de jävla djuren. Jag hatar dem över allt annat, och jag har också haft mina krig. Skjuta dem har jag försökt, men de har ögon i nacken. Och jag stog varje kväll ock kokade potatis som jag sedan blandande råttgift i. Stog sedan nöjd och belåten inne i huset och såg på när de glufsade i sig. Men... effekten uteblev, de verkar även tåla gift. Har också blandat i sprit i maten, för tanken var att en full skata inte skulle vara så observant på smygskytten(mig). Men inte heller T-röd hade någon effekt. Skaka ner bon har jag inte gett mig på än, men fan vet om jag inte ska gå ut och prova!!
Postat av: Syster Åsa
Hahaha! Din Grymma djävul..
Trackback
