En sann Gällivarehistoria ; )
Fick en text skickad till mig av en vän som jag tänkte dela med mig av, det var ganska rolig faktiskt ; ) Men jag tvivlar på om storstadsmänniskan fattar poängen bara... Återstår att se!
En polisbil rullade sakta fram utanför O´Learys i Gällivare precis efter
stängningsdags.Precis då vinglade Pekka ut genom dörren, praktfullt på lyset och med
bilnyckeln i högsta hugg.
Polisbilen stannade och konstaplarna betraktade med häpnad hur Pekka
beslutsamt kämpade sig fram mot parkeringen, där han provade nyckeln på inte
mindre än fem bilar innan han hittade sin egen och mödosamt tog sig in
bakom ratten.
Där satt han sedan alldeles stilla i tio minuter, varpå han startade
vindrutetorkarna (det var en vacker sommarkväll och inte ett moln på
himlen).
Därefter tände och släckte han strålkastarna några gånger, tutade och slog
på och av varningsblinkersen. Sen startade han motorn och la med ett skrapande
i en växel. Bilen tog ett kort skutt framåt och motorn dog.
Han försökte några gånger till, alltmedan parkeringen tömdes på bilar.
Till sist, när han var ensam kvar, lyckades han få bilen att börja rulla
framåt, tog sig ryckigt ut på gatan och satte kurs norrut.
Poliserna, som väntat tålmodigt, slog nu på sirener och blåljus samt körde
fram och stoppade Pekka och bad honom blåsa. Dom trodde knappt sina ögon när
apparaten inte gav något utslag!
- Du får lov att följa med oss och ta ett blodprov, det måste vara fel på
apparaten, sa en av poliserna.
- Tvivlar jag på, flinade Pekka. Det är jag som är lockfågel ikväll!
En polisbil rullade sakta fram utanför O´Learys i Gällivare precis efter
stängningsdags.Precis då vinglade Pekka ut genom dörren, praktfullt på lyset och med
bilnyckeln i högsta hugg.
Polisbilen stannade och konstaplarna betraktade med häpnad hur Pekka
beslutsamt kämpade sig fram mot parkeringen, där han provade nyckeln på inte
mindre än fem bilar innan han hittade sin egen och mödosamt tog sig in
bakom ratten.
Där satt han sedan alldeles stilla i tio minuter, varpå han startade
vindrutetorkarna (det var en vacker sommarkväll och inte ett moln på
himlen).
Därefter tände och släckte han strålkastarna några gånger, tutade och slog
på och av varningsblinkersen. Sen startade han motorn och la med ett skrapande
i en växel. Bilen tog ett kort skutt framåt och motorn dog.
Han försökte några gånger till, alltmedan parkeringen tömdes på bilar.
Till sist, när han var ensam kvar, lyckades han få bilen att börja rulla
framåt, tog sig ryckigt ut på gatan och satte kurs norrut.
Poliserna, som väntat tålmodigt, slog nu på sirener och blåljus samt körde
fram och stoppade Pekka och bad honom blåsa. Dom trodde knappt sina ögon när
apparaten inte gav något utslag!
- Du får lov att följa med oss och ta ett blodprov, det måste vara fel på
apparaten, sa en av poliserna.
- Tvivlar jag på, flinade Pekka. Det är jag som är lockfågel ikväll!
Kommentarer
Postat av: Anki
Hahaha, klockrent! :P
Postat av: Jenny
Hahahahaha!!!
Postat av: Jenny & O
asg "Görsa" bra :o)
Trackback
