CaZoo - En egotripp utan gräns...

Här sitter man med enbart MSN och TV som sällskap...
Känner av en kommande influensa och näsan rinner, uselt eller hur?
Gubben är ute i mörkret och drar barnvagn, Elvira ligger i sängen och sover, kattungarna klättrar på mig och fler lär det bli. Idag fick nämligen Ginza sin sista kull, resultatet blev 3 stycken, 1 hane och 2 honor, sockersöta som vanligt och Ginza njuter av mammarollen för fjärde gången!

Jag räknar kallt med att det finns många som besöker mitt lilla krypin som delar mitt största intresse, nämligen djur. Men undrar samtidigt om det bara är jag som är tillräckligt besatt för att kontinuerligt och ungefär 24 timmar per dygn ständigt vara "på jakt"? Dvs, leta efter det perfekta djuret, även om jag inte är i köpartankar så letar jag ständigt. Denna besatthet ändrar ständigt karaktär, ibland är jag på jakt efter den perfekta Cornish Rex katten, det spelar ingen roll vart i världen den befinner sig men hittar jag den så blir den min, om jag så ska tågluffa till Japan. Eller så är jag ute efter den snyggaste "Grönvärpartuppen" genom tiderna, eller den perfekta Franska Väduren, som jag alltid kan skylla på att Elvira har tjatat sig till, eller håller koll på diverse Fralluppfödare, finns det någon som tänker göra "drömkombinationen" eller har den perfektaste lilla Bostonterriern fötts någonstans i världen? Blocket och Hästnet går på högvarv här hemma och som sagt, även om jag inte går i köpartankar så är jag ändå alltid "på jakt". Men jag får väl trösta mig i att min jaktlystenhet har resulterat i att jag har ganska bra koll på denna värld, ett tag tror jag minsann att jag kände till varenda Dobermanns stamtavla, jag hade varit på "plats" när den skapades och följt utvecklingen. Kan fortfarande gräma mig över att jag aldrig gjorde slag i saken och köpte den där perfekta valpen från Polen för några år sedan, för ve och fasa, den hamnade i Sverige och blev både snygg och trevlig, den kunde ha varit min... grrr... Nåja, min kära skrutt till Dobbis, Tula, har faktiskt slagit henne vid ett par tillfället i utställningssammanhang, men hur det gick till fattar jag faktiskt inte riktigt...

Undrar om denna jakt kommer att ta slut en dag? Minns i juli när jag köpte Cassuall, då sa jag faktiskt till mig själv att NU har jag allt vad jag vill ha. Men några dagar senare kom jag på mig själv när jag febrilt satt och spanade in intressanta Sphynxkullar... suck!
Nåja, kan för tillfället säga att det skulle mycket till innan jag skaffar mig ett djur nu, är faktiskt med handen på hjärtat riktigt nöjd, men SKULLE det perfekta djuret dyka upp framför näsan på mig så vet man aldrig, men jag vet inte riktigt vilken skepnad den skulle ha? Och gudarna ska veta hur kräsen jag är, både exteriör och stamtavla ska samspela, samt ev teckning/mönster, karaktär, detaljer osv osv, det enda jag faktiskt skiter i är uppfödaren, märkligt nog! Nåja, det gör ju inte ont om uppfödaren är både ärlig och snäll, men det är faktiskt djuret jag är intresserad av och ingenting annat. Samtidigt som jag säger detta hoppas jag innerligt att MINA EGNA kattungeköpare, valpköpare och tom kycklingköpare är av annan åsikt, annars känns det ju förjävligt att jag är så engagerad som jag försöker vara....

Oj, vilken spånarkväll det blev, men så kan det gå när tankarna blir till bokstäver och inte går igenom mitt vanliga tänkanomalatankarfilter, nästa gång tror jag att jag ska berätta för er vad jag anser om "forum på nätet", det lär inte bli något "filter" i det inlägget heller... är jag rädd för...

God kväll mina vänner, nu ska jag återvända till mitt sökande, Hästnet here I go again! (Fast min obytbara prins står där ute i hagen, jag lovar!)