Min Cowboy och Cowboyhäst!
För ett par veckor sedan erbjöd sig Dalle att stanna hemma med ungarna så jag kunde ta en sväng på Casse, men just den dagen hade jag lite ont i huvudet så jag tackade för erbjudandet men sa att jag blev hemma. Döm om min förvåning när Dalle säger:
- OK, om inte du ska rida så gör jag det, ut och sadla hästen åt mig!
Sagt och gjort, jag gjorde iordning Casse och tog ut honom på stallplanen lagom till Dalle hade utrustat sig med "stallklädsel" som bestod av jobbarbrallor och gummistövlar.
- Ska du ha hjälm också, frågade och förväntade mig ett högt NEJ!
- Självklart, svarade han.
Han hoppade upp på Casse och red iväg i horisonten...
Jaha, vad gör jag nu då? Hur länge ska jag vänta innan jag ringer och efterlyser dem? Jag vankade av och an med Zelma guppandes i barnvagnen. Jag spanade mot hosisonten med 5 sekunders mellanrum och bara väntade på att de skulle dyka upp, men ingen Cowboy och ingen Cowboyhäst så långt ögat kunde nå...
Kan passa på att berätta att Dalle har ridit färre gånger än det finns fingrar på en hand, varav två gånger på Casse i hagen och i skritt. Han har mao ingen erfarenhet alls. Visserligen kör han Molly regelbundet och åker iväg på ridlektion med Elvira, men den praktiska erfarenheten av att sitta uppe på hästryggen har han inte!
Efter en timme, som kändes som två, var jag som ett nervvrak! Barnvagnen hade kört upp ett djupt spår på leråkern och ingen gubbe i sikte.... Shit, vad har hänt!?
Men efter 1,5 timmer dök de upp, de kom travades på stubbåkern med stolta huvuden! Så fort de var inom hörhåll frågade jag hur det gått? Men gubben bara svarade med ett coolt leende.
Efteråt berättade han att det hade gått bra och att han hade vadat över bäckar, klättrat i grustag, travat och galopperat. Jag undrar just hur det såg ut??? Bara tanken på att vattenfobiske Casse har vadat över bäckar vore ju en syn för ögat! Hur som hellst, 3 dagar senare bar det av igen, han hade fått mersmak och drog iväg i full trav mot skogen! Var tillbaka efter en timme och berättade att de hade hoppat över ett stort krondike, Dalle trodde att Casse skulle gå över det men det blev ett stort skutt och några glädjeskutt som avslutning. Han satt dock kvar och jag tror nog att efter dessa ridpass har han hittat cowboyen inom sig. Kul att gubben också kan hjälpa till att motionera Casse och visst är han bra modig!
Med facit i hand så kan jag lugnt påstå att ALLA kan rida på min häst, Dalle har fått en ny relation till Casse efter det här och han är lyrisk över denna godhjärtade häst som trots amatören på ryggen som tom försöker rida lätt i skritt alltid gör sitt bästa. Vilka prinsar man är omringad av!
- OK, om inte du ska rida så gör jag det, ut och sadla hästen åt mig!
Sagt och gjort, jag gjorde iordning Casse och tog ut honom på stallplanen lagom till Dalle hade utrustat sig med "stallklädsel" som bestod av jobbarbrallor och gummistövlar.
- Ska du ha hjälm också, frågade och förväntade mig ett högt NEJ!
- Självklart, svarade han.
Han hoppade upp på Casse och red iväg i horisonten...
Jaha, vad gör jag nu då? Hur länge ska jag vänta innan jag ringer och efterlyser dem? Jag vankade av och an med Zelma guppandes i barnvagnen. Jag spanade mot hosisonten med 5 sekunders mellanrum och bara väntade på att de skulle dyka upp, men ingen Cowboy och ingen Cowboyhäst så långt ögat kunde nå...
Kan passa på att berätta att Dalle har ridit färre gånger än det finns fingrar på en hand, varav två gånger på Casse i hagen och i skritt. Han har mao ingen erfarenhet alls. Visserligen kör han Molly regelbundet och åker iväg på ridlektion med Elvira, men den praktiska erfarenheten av att sitta uppe på hästryggen har han inte!
Efter en timme, som kändes som två, var jag som ett nervvrak! Barnvagnen hade kört upp ett djupt spår på leråkern och ingen gubbe i sikte.... Shit, vad har hänt!?
Men efter 1,5 timmer dök de upp, de kom travades på stubbåkern med stolta huvuden! Så fort de var inom hörhåll frågade jag hur det gått? Men gubben bara svarade med ett coolt leende.
Efteråt berättade han att det hade gått bra och att han hade vadat över bäckar, klättrat i grustag, travat och galopperat. Jag undrar just hur det såg ut??? Bara tanken på att vattenfobiske Casse har vadat över bäckar vore ju en syn för ögat! Hur som hellst, 3 dagar senare bar det av igen, han hade fått mersmak och drog iväg i full trav mot skogen! Var tillbaka efter en timme och berättade att de hade hoppat över ett stort krondike, Dalle trodde att Casse skulle gå över det men det blev ett stort skutt och några glädjeskutt som avslutning. Han satt dock kvar och jag tror nog att efter dessa ridpass har han hittat cowboyen inom sig. Kul att gubben också kan hjälpa till att motionera Casse och visst är han bra modig!
Med facit i hand så kan jag lugnt påstå att ALLA kan rida på min häst, Dalle har fått en ny relation till Casse efter det här och han är lyrisk över denna godhjärtade häst som trots amatören på ryggen som tom försöker rida lätt i skritt alltid gör sitt bästa. Vilka prinsar man är omringad av!
Kommentarer
Postat av: Brittmarie
Lelle visade mej din sida och jag kan bara säga,Vad bra du skriver! Blir nästan ridsugen själv. Ha det så bra o hälsa barnen. KramBm.
Trackback