CaZoo - En egotripp utan gräns...

Jaha, då har det gått två veckor sedan man tog sina första kliv i historien på ett löpband. Undrens tid är sannerligen ej förbi!

 

Jag har traskat på i ca 6,5 mil nu och fler lär det bli. Tyvärr har mitt huvud och kropp krig just nu, mitt huvud vill gå helst ett par timmar om dagen men kroppen vägrar lyda order. Jag har upplevt blåsor på lilltån, köpt nya svindyra skor, kramp på undersidan av fötterna, vader som påminner om elefantben, ont i en kota under höger stortå, köpt skavsårsplåster, sprungit i strumpor, vilat i tre dagar osv, men vi kommer inte överrens... FAN!

 

Känner att jag skulle behöva en personlig tränare, är så förbannat motiverad!

 

Vågen visar -1,9 kilo men själv tycker jag att jag börjar se ut som en Belgisk blå från midjan och ner. Tror inte jag har problem att bygga muskler iaf, men jag vill ju förbränna mer fett! Alla tips på bra träning som förbränner fett och gör mig SSSS (Supersmal och skitsnygg) emottages tacksamt! Inte blir det bättre av att syrran ringer och berättar om sin nya diet som resulterade i -4 kilo på fem dagar!

 

Har 10 kilo kvar till målvikten och funderar på att skaffa mig en binikemask ;)

 

Snart har det gått 2,5 år sedan jag sist var i farten och mycket har förstås hänt sedan sist, jag lyckades till slut få igång hemsidan så nu ska jag förhoppningsvis slippa göra uppdateringar gällande mina djur här, den här bloggen är ju faktiskt bara MIN egotripp ; ) 

 

Kan börja med att säga att jag tyvärr måste inse att "musjakten" har tagit sin början igen... Skit! Jag hade ju som mål förra gången jag gick ner i vikt att känna mig tillfreds den dagen den dök upp igen i duschen genom att stå raklång och enbart böja nacken. Men med handen på hjärtat har jag gått upp 8 kilo sedan sist och musen är borta igen... Har senaste halvåret varit desperat efter en metod som hjälper, gamla metoden funkar inte längre, LCHF funkade inte, svält funkade definitivt inte (om man får tro övriga familjens klagmål på både bristande respekt och tolerans) Så vad göra... Jo, det mest otänkbara på jorden för den lataste jävel som gått i ett par skor, jag ska börja MOTIONERA bort fläsket, jag må erkänna att jag är måttligt skeptisk till detta eftersom jag inte tror på att en näradödenupplevelse kan vara hälsosamt, men vad fan, jag måste ju prova detta som en sista utväg!

 

Hade bestämt mig för att riktigt svulla in i det sista fram till dagen D, alltså idag och faktum är att nu är jag så pissless på att vad flötmat heter så det känns närmast som en befrielse att självdisiplinen inte tillåter detta frosseri längre, nåja, det har ju bara gått drygt 14 timmar, men jag hoppa det håller i sig i si sådär 6 månader eller nåt ; )

 

Eftersom jag lider av ansträngningsastma och absolut inte har haft någonting emot det eftersom jag samtidigt alltid haft detta att skylla på när folk påminner mig om att man faktiskt bör motionera, iaf ett par gånger om året, så har jag aldrig varit intresserad av detta. Springer gör man om man blir jagad, annars går man i sakta mak. Min livsfilosofi som funkat i alla år. Så när jag fick en julklapp i form av ett löpband så kände jag till trots att det är dags att prova någonting nytt!

 

Idag svidade jag om till träningskläder, dvs ett solblekt linne och ett par underställ med fläckar av målarfärg på, samt ett par omaka strumpor, snyggt värre! Hoppade upp på löpbandet och hittade startknappen, har hört att man ska ha en förbrännarpuls på ca 125-130 och att maxpulsen är typ 160 eller 180 eller nåt. Slog på en hastighet som jag tänkte kunde passa och jo då, det gick ju riktigt bra, pulsen la sig på 125 och efter fem minuter drog jag upp hastigheten lite till, efter några sekunder var pulsen på 160+ och vid ett par tillfällen såg jag inte ens pulsen på displayen, jag antar att jag hade ett par hjärtstillestånd vilket kanske inte är så konstigt för någon som tycker att dra på sig skorna genom att behöva bocka sig ner är ansträngande nog, tacka vet jag Foppatofflor! Jag sänkte hastigheten igen och efter några minuter även pulsen, Låg på ca 130-145 efter det och utsatte min arma kropp för detta elände i 44 minuter innan jag klev av. Fick hålla mig i trappräcket på väg ner till köket för att snabbt hinna finna ett anteckningsblock för att kludda ner vad jag precis uträttat:

 

44 minuter

270 kalorier förbrända

4,0 km sträcka

samt aktuell vikt.

 

Då kommer Zelma fram och frågar varför jag har badat med kläderna på? Jag berättade att det var svett och hon tittade granskande på mig (första gången hon ser mig svettig i hennes 4 åriga liv):

- Men du har ju vatten i håret, titta vad det droppar!

Suck!

 

Men nu sitter jag här, nyduschad och med en härlig känsla av självdiciplin, snart är blodsmaken helt borta ur munnen och blåsorna jag har under fötterna är nog borta tills imorgon när det är dags igen! Nu ska jag krypa uppför trappen och lägga mig i soffan och läsa manualen till löpbandet, vi hörs snart igen!

Närmare bestämt 23 september 2010!!! Men nu är det dags igen gott folk så håll i hatten!